16/05/2023
Juristbyrån Din Juridik AB vann i förra veckan för vår klients räkning ett mål i Stockholms tingsrätt som pågått en längre tid, mot en av Sveriges topp 5 största bilhandlare. Bilhandlaren hade anlitat advokater från en toppbyrå i Stockholm. Bilhandlaren satsade mycket resurser på att slippa häva köpet av bilen.
Fallet handlade om den så kallade presumtionen för ursprungsfel. Som många känner till ansvarar en säljare endast för fel som kan ha funnits vid leveransen. Konsumentköplagen har dock en bevisbörderegel som säger att det ska antas att fel som visar sig inom 2 år (dåvarande lag 6 månader), fanns där vid leveransen. Betydelsen och tillämpningen av regeln är omstridd.
Klientens personbil råkade en månad och cirka 500 mil efter köpet ut för ett fullständigt haveri på bilens motor. Bilen hade varit inne på en service någon vecka efter köpet och säljaren menade i tingsrätten att om det varit något fel på bilen, hade det upptäckts vid servicen.
Säljarens sakkunniga menade att bilens diagnossystem är så känsligt att det kan upptäcka allt, medan vår sakkunniga påtalade att diagnossystemet har begränsningar och inte är "allsmäktigt".
Tingsrätten ansåg det inte bevisat att felen på motorn med säkerhet skulle ha upptäckts vid service.
Det principiellt intressanta är att det handlade om ett internt fel i motorn - ett fel som vår klient inte hade kunnat påverka - vilket inte heller påstods av Säljaren.
Så som domarens resonemang måste tolkas, ska bilhandlaren för att undkomma den så kallade presumtionen om ursprungsfel, bevisa/göra sannolik en egen teori om felets uppkomst som innebär att köparen själv har orsakat felet genom vanvård/ovarsamt brukande eller en annan extern omständighet så som en olyckshändelse. Eftersom Säljaren inte påstått detta och än mindre kunde bevisa det, förlorade Säljaren målet. Det räcker alltså inte att hävda att motorn "fungerade vid köpet" och att den gått sönder på grund av någon intern olyckshändelse i motorn.
Domarens resonemang kan appliceras även på till exempel en kamkedja som havererar några hundra mil efter köpet. Allmänna reklamationsnämndens praxis på senare tid är att köparen brukar förlora sådana ärenden eftersom "kamkedjan var obruten vid köpet". Domaren i Stockholms tingsrätts resonemang innebär att i ett sådant läge behöver säljaren göra det sannolikt att det är köparen själv som har orsakat felet, eller att det skett på grund av en annan extern omständighet.
Går en bil eller något annat fordon alltså "bara sönder av sig självt”, utan att det finns några tecken på en yttre extern omständighet/vanvård, ska säljaren ansvara, om felet visade sig under tiden för den så kallade presumtionen för ursprungsfel (se ovan).
Har varan använts mycket sedan köpet kommer givetvis säljaren att ha det lättare att undkomma ansvar, men han måste ändå föra fram och bevisa en egen teori avseende felets uppkomst, annan än att "bilen fungerade vid köpet".