Institutet för Juridik och Internet

07/11/2023

Får man sno någons ansikte?

Scarlett Johansson har blivit bestulen. Eller egentligen bara hennes ansikte, kropp, röst rörelsemönster och mimik som genom AI använts för att framställa en deep fake till en reklamfilm. Hon har nu stämt företaget i USA, men vad hade hänt i Sverige när ”deep fakes” föreställande dig använda utan ditt samtycke?

Vi börjar i det mer kommersiella.
Enligt lag om namn och bild i reklam får en näringsidkare i samband med reklam inte utnyttja någons namn eller bild utan samtycke. Att det inte rör sig om en äkta bild borde inte spela någon roll så länge en individ genom bilden kan identifieras. Bryter man mot denna lag risker man böter. I övrigt råder begränsningar kring vilseledande marknadsföring.

Även dataskyddslagstiftningen kan bli aktuell. Mycket av den information som används för att framställa deep fakes och som slutligen blir resultatet innehåller karaktäristiska egenskaper som kan identifiera en individ; exempelvis utseende, mimik och kroppsspråk. I många fall biometrisk data som har ett särskilt skydd enligt GDPR.

Men deep fakes kan i vissa sammanhang också aktualisera brott enligt brottsbalken.

Olaga integritetsintrång kan aktualiseras om bilder eller filmer sprids på en person som exempelvis är naken, befinner sig i en sexuell kontext eller ett mycket utsatt läge. Om bilden eller filmen inte är ”äkta” borde inte utesluta ansvar så länge en individ kan identifieras och genom spridningen orsakas skada.

Förtal kan aktualiseras om det rör en spridning av en uppgift som utpekar en individ som brottslig eller klandervärd. Detta kan exempelvis bli aktuellt om någon skapar en deep fake och sprider den på ett sätt som får den riktiga personen att framstå på ett sätt som kan orsaka andas missaktning. Det är däremot inte alltid otillåtet att ljuga eller sprida falska uppgifter.

Slutligen finns bestämmelsen olovlig identitetsanvändning. Brottet aktualiseras om någon genom att olovligen använder en annan persons identitetsuppgifter, till exempel namn eller bild, utger sig för att vara honom eller henne på ett sätt som kan orsaka skada eller olägenhet för honom eller henne.

Så vad händer i framtiden? Senaste förslaget till AI Act innehåller både en definition av deep fakes och transparenskrav kopplade till användningen av sådana vilket delvis skulle lösa problematiken med svårigheten kring att identifiera äkta från falska bilder/filmer men hindrar inte i sig framställningen.

Scarlett Johansson har stämt ett företag bakom en AI-app för att ha använt hennes namn och utseende i en reklamfilm. Ängla Pändel, som är expert på internetjuridik, går igenom hur lagstiftningen gällande AI ser ut i Sverige och hur EU jobbar för att reglera AI.

30/08/2023

Egg crack challange: Föräldrar skaffar likes, barnets integritet står för notan

Kan en förälder göra sig skyldig till brott när den knäcker ett ägg på barnets huvud och sprider klippet på TikTok? Svaret är ja.

Vi har sett många trender komma och gå med åren som handlar om att locka skratt och likes på bekostnad av barn. Att föräldrar publicerar skämt-videos när de gör narr av eller på olika sätt överraskar barnen i syfte att filma barnens reaktion och sprida vidare har pågått under en längre tid. En av de stora trenderna på temat handlar om att föräldrar filmar barnens reaktion när det säger att de ätit upp barnens haloweengodis. Klippen sprids sedan för allmänheten att ta del av och skratta åt. En annan trend som var stor för ett antal år sen handlar om att kasta ost på sitt barn, filma och lägga ut klippet på sociala medier. Den senaste i raden är att knäcka ett ägg på barnets huvud, filma barnets reaktion och sedan sprida klippet.

Förutom att det är högst omoraliskt, kan det även vara olagligt.

Att knäcka ett ägg på någon annans huvud utan att dennes medvetna samtycke kan utgöra ett ofredande. Att filma när någon utsetts för ett brott och sedan sprida filmen vidare kan även det utgöra ett ytterligare brott, nämligen olaga integritetsintrång.

Att föräldrar inte synes stanna upp och reagera på det högst omoraliska kring deras beteende när de sprider narr-klick på sina barn är det stora problemet. Att föräldrarna inte heller verkar stanna upp trots att beteende i lag förbjudits adderar på det redan omfattande problemet.

Hur kommer det sig att föräldern glömmer att värna om deras egna barns personliga integritet när ett utav deras främsta uppgifter är just det. Skulle samma förälder plocka fram ett ägg ur matkassen på väg hem från affären och knäcka det på en förbipasserande främlings huvud? Troligen inte.

Föräldrar är inte fredade från att kränka sina egna barns integritet – en sanning som sorgligt nog föräldrar uppenbarligen behöver påminnas om.

IJI:s Adina Schildt Gillion skriver och rapporterar om barns integritet med särskild inriktning på relationen barn och föräldrar. Adina gästade för en tid sen SVTs Morgonstudion för att prata om Statens medieråds rapport om Juridiken bakom Sharenting, författad av Adina.

Läs hela rapporten om Sharenting här: https://www.statensmedierad.se/rapporter-och-analyser/material-rapporter-och-analyser/juridiken-bakom-sharenting

29/08/2023

Förtal förtal förtal!
Stoppa pressarna är i hetluften och ansvarig utgivare riskerar att åka dit för förtal.

Men vad säger egentligen lagen. Vad är förtal?

Förtal är spridandet av en uppgift som kan utsätta någon för andras missaktning genom att utpeka denne som brottslig eller klandervärd.

Förtalsbedömningen görs i tre steg:

1) Är det en förtalande uppgift? Här skiljer man mellan påståenden som går att faktapröva och värdeomdömen (tex att någon är en idiot eller ful).

2) Är det försvarligt? Även om uppgiften kan utgöra förtal enligt steg 1 så kan det vara okej att sprida uppgiften om någon antingen är skyldig att sprida uppgiften eller om allmänhetens intresse väger tyngre än den enskildes rätt till integritet. I Sverige har vi ett långtgående skydd för yttrandefriheten, men är du väl inne i förtalsbestämmelsen har praxis visat att integritetsskyddet väger tungt. Huruvida offentliga personer ska tåla mer beror lite på. En offentlig person kan behöva tåla en hårdare granskning inom det område som personen är verksam. En börs-VD kan till exempel behöva tåla en mer omfattande granskning i relation till personens yrke men inte behöva tåla ett intrång i privatlivet. Däremot får nästan alltid personer i beslutande befattning som vi som medborgare kan utkräva ansvar av (ex politiker) tåla mer då allmänhetens intresse är mycket stort.

3) Är uppgiften sann? Endast i de fall där spridning anses vara försvarlig enligt steg 2 prövas sanningsbevisningen. Om steg 2 är uppfyllt måste det för att vara försvarligt också gå att visa att uppgiften var sann eller den som spred den hade anledning att tro att det den sann.

Vill du hellre höra oss berätta om detta? Klicka på länken:

https://www.svtplay.se/video/eroA2Rz?highlight=F%C3%B6rtal%20att%20publicera%20skilsm%C3%A4ssorykten?&position=76

29/08/2023

Vad är integritet?

Rätten till integritet skyddas genom bl.a. bestämmelserna förtal och olaga integritetsintrång.

Att spridandet av falska eller manipulerade nakenbilder omfattas av förtalsbestämmelsen det vet vi. Det fastslog redan i det s.k. Hustler-målet där kända personens ansikten sattes på kroppar från pornografiska magasin. Kändisarnas rätt till ersättning prövades men aldrig motsvarande rätt för personerna var kroppar nyttjades på detta sätt.

Sedan dess har vi fått en ny bestämmelse som heter olaga integritetsintrång. Bestämmelsen syfte är till skillnad från förtal inte att skydda anseendet hos den som utsätts utan är ett direkt skydd mot vissa kränkningar av den personliga integriteten ex. vid spridandet av nakenbilder. Innan lagen antogs så diskuterades om falska och manipulerade bilder verkligen ska kunna omfattas av integritetsskyddet. För vem har rätt till integritet? För att återgå till Hustler-exemplet, är det huvudet eller kroppen eller båda? Är skyddet kroppen, namnet, utpekandet, identifieringen? Det finns inget i lagtexten till olaga integritetsintrång som förhindrar att även manipulerade och falska bilder ska omfattas. Min åsikt är att i många situationer kan även dessa kränkning träffas av bestämmelsen och frågan bör klargöras genom praxis.

16/06/2023

Juridikinstitutets Mårten Schultz gästade Expos podcast och talade om hets mot folkgrupp och grundlagen.

Listen to this episode from Studio Expo on Spotify. 2019 ändrades grundlagen för att ge ansvariga utgivare straffrihet för publiceringar som deras företrädare beslutat om. Den nya lagen fungerar så att en ansvarig utgivare inte straffas om en artikel som innehåller hets mot folkgrupp och som ...

29/04/2023

Föräldrar som delar bilder och information om sina barn i sociala och digitala plattformar är ett fenomen som blivit vanligare under det senaste decenniet. Det kan verka harmlöst, men kunskapen om, och respekten för, att barnet har egna rättigheter som ska iakttagas vid delning i sociala och d...

29/04/2023

Att sprida film på ditt barn på sociala medier kan vara olagligt – även om barnet sagt ja!

För några dagar sen avgjordes Sveriges kanske första renodlade sharenting-mål i domstol. En pappa dömdes till olaga integritetsintrång efter att ha spridit en film på sin nioåriga son på Facebook. Filmen visade sonen i en mycket utsatt situation.
Ordet sharenting kommer från engelskans share (dela) och parenting (föräldraskap). Sharenting är ingen juridisk term men beskriver situationen där en förälder (eller annan vuxen med föräldraansvar) delar bilder, filmer eller annan information om sitt barn på sociala medier eller på internet i övrigt. Sharenting kan utgöra ett helt lagligt agerande men kan också innebära att föräldern begår ett brott. Exempelvis kan en förälder genom att dela bilder eller filmer på sitt barn begå brottet olaga integritetsintrång.

För olaga integritetsintrång döms den som gör intrång i någon annans privatliv genom att bland annat sprida en bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation. För straffansvar krävs att spridningen varit ägnad att medföra allvarlig skada för den som är föremål för spridningen och att den som är föremål för spridningen inte själv samtyckt.

Pappan i det aktuella fallet hade filmat sin son inne på socialtjänstens kontor i samband med en överlämning av sonen. Enligt domstolen går det att i filmen se att sonen är i ett mycket upprört tillstånd. Pappan hade spridit filmen i två facebookgruppen och sonen hade varit positiv till spridningen.

Även om pappan hade spridit filmen med sonens godkännande och i syfte att skapa debatt om missförhållanden inom socialtjänsten, menade domstolen att spridningen var ett sådant intrång i den personliga integriteten att spridningen utgjorde ett olaga integritetsintrång. Det faktum att pappans syfte med spridningen inte var att skada sonen räckte inte då pappan borde förstått att en spridning skulle kunna leda till skada. Att sonen varit positiv till att filmen delades på Facebook gav heller inte pappan rätt att dela filmen eftersom sonens godkännande inte kunde ses som ett giltigt samtycke.

För att ett barns samtycke ska anses giltigt rent juridiskt krävs dels att barnet kan anses uppnått den ålder och mognad som krävs för att förstå konsekvenserna av sitt samtycke dels att barnet inte kan befinna sig i en sådan beroendesituation att samtycket inte anses lämnats helt frivilligt.

Det är därför bara i begränsade fall barn kan samtycka till sina föräldrar när föräldrarna vill sprida information om barnen på sociala medier. Samtycket kan inte vara kopplat till ett för starkt beroende och barnet kan inte vara allt för ungt för då kommer det inte anses ha uppnått den ålder och mognad som krävs för att förstå vad den samtycker till.

Föräldrar har en yttrandefrihet och får i många lägen välja att dela information om sina barn på sociala medier. Barn ska däremot få möjlighet att tycka till om en delning (när barnet nått den ålder att det är möjligt). Ansvaret för att en spridning inte kränker barnets personliga integritet och rätt till privatliv ligger dock kvar hos föräldern.

Sammanfattningsvis: En förälder kan inte lägga ansvaret på sitt barn utan måste själv ta ansvar när föräldern vill dela bilder på sitt barn på sociala medier. Ett barns samtycke till spridning på internet kommer inte alltid anses giltigt.

Vill du veta mer om sharenting och när det kan vara olagligt att dela bilder på ditt barn, läs den rapport vi på InInstitutet för Juridik och Internetagit fram tillsammans med StStatens medieråd

Föräldrar som delar bilder och information om sina barn i sociala och digitala plattformar är ett fenomen som blivit vanligare under det senaste decenniet. Det kan verka harmlöst, men kunskapen om, och respekten för, att barnet har egna rättigheter som ska iakttagas vid delning i sociala och d...

25/04/2023

Idag kan vi läsa om hur anti-mobbningsorganisationen Friends har delar information till TikTok om barn och vuxna som sökt hjälp hos Friends.

Under ca ett års tid har Friends, genom att installera ett spårningsverktyg, en så kallad pixel, delat uppgifter såsom mail och telefonnummer om personer som fyllt i ett stödformulär på Friends hemsida till TikTok.

Utöver att det kan kännas som ett svek att uppgifter delas när man valt att anförtro sig till en sajt för att få hjälp kopplat till mobbning, kan en sådan delning till TikTok
strida mot reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR).

Enligt GDPR anses barn extra skyddsvärda. Att dela uppgifter om barn som sökt hjälp hos Friends kan därför betraktas som ett särskilt allvarligt intrång.

Enligt Friends installerades pixeln förra sommaren. Strax innan det att pixeln ska ha installerats uppmärksammades stort i media om en liknande incident som handlade om att flera apotek överfört uppgifter om kunders köp till Facebook genom samma typ av spårningsteknik.

Friends har anmält händelsen till Integritetsskyddsmyndigheten som är den myndighet som övervakar efterlevnaden av GDPR.

Sveriges Radio om Friends:

Barn som sökt hjälp på anti-mobbningsorganisationen Friends webbplats, har fått sina mejladresser eller telefonnummer skickade till Tiktok.”Friends är ...

17/03/2023

Porr - ett otroligt laddat ämne som även har många juridiska aspekter. UR har tagit fram en serie av avsnitt som riktar sig till högstadieelever för att öppna samtalet om pornografi. IJI är med och pratar om porrlagstiftning. Hela serien finns på UR play.

https://urplay.se/program/231029-allt-om-porr-lagligt-och-olagligt

16/03/2023

Stockholms tingsrätt utdömer skadestånd i talan mot staten, dom meddelad den 15 mars (mål nr T 12811-21). Tingsrätten konstaterar att staten misslyckats att upprätthålla skyddet för privatlivet enligt artikel 8 i Europakonventionen.

"Sammanfattningsvis anser tingsrätten att det i Sverige saknas ett tillräckligt adekvat och effektivt skydd för L.K:s privatliv såvitt avser vissa av de ingrepp som L.K. utsatts för, nämligen publiceringen av material från inspelningar med hjälp av en dold kamera samt genom användandet av falska identiteter och vilseledande i det journalistiska arbetet."

Lyssna på Mårten Schultz i Sveriges Radio:

Staten har dömts att betala skadestånd på 100 000 kronor till en vaccinmotståndare, som ansåg att SVT inkräktat på hennes rättigheter när hon filmades ...

08/12/2022

En ny dom om grovt förtal i sociala medier - denna gång på TikTok. IJIs ordförande förklarar domen i SR - länk i kommentaren

25/11/2022

Igår publicerades årets resultat av den årliga granskning som IJI deltar i på uppdrag av EU-kommissionen. Projektet ”The EU Code of conduct on countering illegal hate speech online” går ut på att förhindra och motverka att olagligt och hatiskt innehåll sprids på sociala plattformar inom EU. Granskningen är ett frivilligt samarbete mellan ideella organisationer och sociala medieplattformar.

Årets resultat visar att sociala medieplattformarna i mindre utsträckning än tidigare år har lyckats ta bort inlägg inom den satta tidsramen. Granskningen visar även att anmälningar rörande hets mot folkgrupp med anspelning på sexuell läggning och etniskt ursprung varit vanligast.

Ta gärna del av hela rapporten här:

The robust response provided by the European Union