Advokatbyrå Rebecca Lagh AB

03/06/2026

⚖️Psykiskt våld blir straffbart, äntligen!⚖️

Psykiskt våld är en del av den verklighet som många kvinnor, barn och andra utsatta lever i varje dag. Det är våld som bryter ned, som isolerar, som får självkänslan att vittra sönder.

Konsekvenserna är förödande, både på kort och lång sikt.

Från och med 1 juli 2026 blir psykiskt våld ett eget brott. Det innebär att det blir straffbart att upprepat utsätta en annan person för kränkningar i form av beskyllning, nedsättande uttalande, förödmjukande beteende, otillbörligt hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning, om kränkningarna sammantagna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Det föreslås även att det ska bli straffbart att utsätta någon för otillbörlig övervakning som är varaktig, om gärningen varit ägnad att allvarligt skada personens självkänsla.

Straffet är fängelse i högst fyra år.

Det här är ett efterlängtat och avgörande steg för att stärka skyddet för våldsutsatta, inte minst kvinnor och barn.



Och även om en lag inte kan läka de sår som redan finns, markerar den allvaret i detta våld.



Psykiskt våld lämnar inga blåmärken, men det kan lämna djupa ärr.

Nu erkänns det äntligen som det allvarliga våld det är.



Ett viktigt steg framåt.

22/05/2026

Barn ska inte tystas av lagen som skulle skydda dem⚖️

Alla barn har rätt att leva ett liv fritt från våld. Ändå riskerar alltför många barn att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck — ofta av dem som borde skydda dem mest. Deras egen familj.

När Sverige införde brottet hedersförtryck var målet att stärka skyddet för just hedersrelaterat våld och förtryck. Men Brottsförebyggande rådets utvärdering visar något annat: Lagen fungerar inte och det är barnen som får betala priset.

254 anmälningar har gjorts sedan lagen infördes. Av 141 utredda ärenden ledde endast 6 till åtal. Bara 3 slutade i fällande dom. Tre.

Varför så få fällande domar❓

1. Lagen fångar inte kärnan i hedersförtrycket – kontrollen, begränsningarna och de outtalade förväntningarna som styr barnens liv

2. Barn vågar inte medverka i polisutredningar - rädslan för vad som kan hända efter anmälan är enorm

🔹Lagen tystar de barn den ska skydda

En polisanmälan ska skydda barnet, inte göra situationen värre.

Systemet måste stärka barnens trygghet, inte förvärra deras utsatthet.

Att kriminalisera hedersförtryck var ett viktigt steg. Men det krävs mer.

Hedersbrottet skiljer sig dessutom från andra brott i nära relation eftersom det är familjen eller en släkt som står bakom. Barnet saknar då i regel ett eget skyddsnät och befinner sig i en ensamhet som är svår att föreställa sig – en ensamhet som vårt samhälle idag inte är tillräckligt rustat att hantera.

Mer förebyggande arbete behövs❗️

Rättsväsendet måste bli bättre på att identifiera varningssignaler och agera tidigt.

Kompetensen hos dem som möter utsatta barn måste höjas, men även det är bara en del av lösningen.

Den 1 juni 2026 träder en särskild straffbestämmelse om psykiskt våld i kraft. Det är ett viktigt steg mot hedersrelaterat våld och förtryck, eftersom just psykiskt våld ofta utgör själva kärnan i förtrycket.

Barns rättigheter måste stå över allt annat

Hedersrelaterat våld mot barn måste alltid bedömas i ljuset av föräldrars ansvar men framför allt i ljuset av barnets grundläggande rättigheter.

❤️Alla barn har rätt att leva ett liv fritt från våld❤️

13/05/2026

Säg hej till vår praktikant Alva Karlsson!

Alva studerar juridik på Karlstads universitet och gör praktik hos oss under 10 veckor.

Vi är så glada att Alva är hos oss! Hon är inte bara en duktig jurist utan är också en otroligt varm, trygg och fantastisk person ❤️✨

11/05/2026

⚖️ När hedersförtryck inte kan dömas som hedersförtryck ⚖️ Svea hovrätt: B 4495‑25

I det aktuella fallet berättar en dotter om en uppväxt präglad av kontroll, hot och våld. Hon utsattes för slag med händer och tofflor, hårdragningar, knivhot och kränkningar som att kallas ”hora”. Hon fick inte klä sig som hon ville och förbjöds att ha killkompisar. När hon trotsade reglerna möttes hon av ytterligare våld. Allt i syfte att upprätthålla familjens heder.

Även hennes sexåriga lillasyster gav genom gester och korta utsagor uttryck för att hon blivit slagen av mamman.

Mamman beskrev samtidigt hur hon pressades av sin egen familj att uppfostra barnen ”rätt”, eftersom barnens beteende ansågs påverka familjens rykte.

🔹Tingsrätten: ett tydligt hedersmotiv

Tingsrätten ansåg att detta sammantaget utgjorde ett klart hedersmotiv. Domstolen pekade på mammans religiösa uppfostran, krav på fasta och sjal, förbud mot killkompisar och korta tröjor samt familjens inblandning i barnens uppfostran. Syftet var, enligt tingsrätten, att kontrollera dottern för att bevara familjens heder. Mamman dömdes därför för hedersförtryck enligt 4 kap. 4 e § brottsbalken.

Den yngre dotterns utsaga bedömdes räckte dock inte för fällande dom.

Men hovrätten gjorde en annan bedömning. Varför?

För att hedersmotivet inte ansågs tillräckligt tydligt. I stället rubricerades gärningarna som grov fridskränkning.

Och här uppstår problemet.

Hedersförtryck är nästan aldrig uttalat

När domstolar kräver att hedersmotiv ska uttryckas explicit, trots att hedersnormer just fungerar genom outtalade förväntningar, riskerar man att missa själva kärnan i förtrycket och osynliggöra hedersdimensionen. Konsekvensen blir att hedersförtryck reduceras till något som måste sägas högt för att räknas, trots att det i verkligheten nästan alltid är underförstått.

❓Problemet är alltså inte om hedersförtryck finns. Problemet är om rättssystemet klarar att se det när det inte uttalas.

05/03/2026

Idag har vi haft förmånen att dela med oss av vår kunskap och våra erfarenheter i viktiga sammanhang.

Advokat Sanna Knutsson har föreläst i Örebro om skydd, rätt och verklighet – samverkan mellan juridik och socialtjänst.

Samtidigt har advokat Zumurad (Zuzu) Rabi föreläst för om mäns våld mot kvinnor och barn. KSAN gör ett otroligt viktigt arbete för att stärka kvinnor och flickor genom bland annat betydelsefulla projekt som ledarskapsutbildning, gränslös kommunikation och andra viktiga initiativ.

En viktig del av vårt arbete är att tillgängliggöra juridiken, bidra med kunskap och samverka med andra aktörer.

Vi är mycket tacksamma över att få bidra i dessa sammanhang och för förtroendet att vara en del av arbetet för ökad förståelse, bättre samverkan och ett starkare skydd för kvinnor och barn✊

10/02/2026

I dag belyser Dagens Nyheter en form av psykiskt våld som det allt för sällan pratas om, det digitala våldet och dess söndrande effekt.

Marie utsattes för digitalt våld av sin exman: ”Kunde skicka över 100 sms på en timme”.

När polisen tömde Maries telefon fanns det där så stora mängder smädelser och hot och förtal från hennes före detta man att det blev ohanterligt för utredare och åklagare.

– Det digitala våldet är så farligt för att det alltid finns där. Den som utsätts för detta nöts verkligen ned, säger Maries målsägandebiträde Rebecca Lagh.

”Digitalt våld är så farligt för att det alltid finns där. Den som utsätts mals verkligen ned, säger advokat Rebecca Lagh, som företräder utsatta kvinnor.”

09/01/2026

Det finns domar som väcker mer känslor än andra. Den här domen från Nyköpings tingsrätt är en sådan. Inte för att den är svår att förstå utan för att den visar hur stort avståndet fortfarande är mellan barns utsatthet och samhällets faktiska skydd.

Målet handlade om en liten flicka som kom in till sjukhus med kraftiga blödningar från underlivet. Hon hade djupa skärskador och behövde opereras akut. Läkarna konstaterade att hon skurits med ett vasst föremål djupt inne i vaginan. Det var inte en olycka utan ett extremt allvarligt våldsbrott mot ett barn.

Trots detta åtalades gärningen inte som könsstympning. Inte för att skadorna var oklara utan på grund av hur lagen är utformad. Den svenska lagen omfattar bara ingrepp i de yttre könsorganen. Flickans skador satt invändigt och föll därför utanför lagens ordalydelse trots att ingreppet enligt internationella definitioner räknas som könsstympning.

Ett avgörande problem var bevisningen. Flickan var liten och kunde inte berätta exakt när ingreppet skett, var det ägt rum eller vem som gjort vad. Beviskraven gjorde det i praktiken omöjligt att döma någon för själva gärningen trots tydliga medicinska bevis.

Gärningen prövades i stället som grov misshandel. Mamman dömdes för grov misshandel genom underlåtenhet men inte för att ha utfört ingreppet. Övriga åtalade friades.

För barnet spelar dessa juridiska gränsdragningar ingen roll. Hon blödde. Hon skars. Hon opererades. Och hon kommer att bära konsekvenserna resten av sitt liv.

Domen väcker därför en svår fråga. Om ett ingrepp som enligt internationell rätt är könsstympning inte kan prövas och dömas som det brott det är, hur skyddar vi då våra barn? Lagen måste ändras.

Föräldrar har en absolut skyldighet att skydda sina barn. Ett sätt att säkerställa detta är ett tydligare ansvar för vårdnadshavare där barn utsätts för könsstympning eller liknande allvarliga ingrepp, även när det inte går att bevisa exakt vem som höll i kniven. Strikt ansvar?

Poängen är enkel. Barns rätt till skydd och kroppslig integritet måste alltid väga tyngre än juridiska gränsdragningar. Allt annat är att svika barnet.

02/01/2026

Kan en förälder som håller barn kvar i ett annat land få ensam vårdnad med hänvisning till kontinuitet? Ja säger hovrätten.

Det är svårt att förstå hovrättens resonemang. Kontinuitet används för att befästa ett tillstånd som uppstått genom kvarhållande, kontroll och maktutövning i en hederskontext.

Barnen hade hela sitt liv i Sverige. Pappan höll dem kvar i Irak utan mammans samtycke. Mamman var i praktiken maktlös. Hon befann sig i ett land där hon som kvinna saknar rättigheter, skydd och faktisk möjlighet att agera. Hon motarbetades av pappan och hans familj. Barnens kontakt med henne begränsades. Trots det läggs ansvaret på henne för att kontakten inte upprätthållits.

Tingsrätten såg maktobalansen. Hovrätten bortser från den.

Tingsrätten bedömde att kontinuitet inte kan byggas på ett tillstånd som uppstått genom kvarhållande och kontroll, medan hovrätten i stället fäste avgörande vikt vid den tid barnen hållits kvar.

Barnets bästa reduceras till teori när domstolen saknar djupare kunskap och förståelse för våld, makt och den hederskontext barnen lever i. För barnen blir konsekvensen ett liv utan sin mamma, under kontroll, med begränsad frihet och små möjligheter att forma sin egen framtid. Är det vad vi kallar barnens bästa?

Det är djupt problematiskt och står inte i linje med Föräldrabalkens ändringar från förra året. Bedömningar kan inte bygga på teoretiska resonemang utan måste ta sin utgångspunkt i den verklighet barn lever i.

Förståelse är inte valfri. Det är domstolens skyldighet att se, förstå och skydda barn mot alla former av våld, makt och kontroll. När den förståelsen saknas brister samhällets skydd för barn och det är barnen som betalar priset. Vi måste vara bättre än så!

advokatlagh

29/12/2025

Två kvinnor är döda. Mördade av män.

Det är svårt att ta in.
Två kvinnor. På några dagar.

Vi känner sorg, ilska och en maktlöshet som är svår att bära. En trötthet över mäns våld mot kvinnor och över att kvinnor fortsätter att dödas.

Vi ser mönstren.
Vi ser varningstecken som förbises.
Vi ser vad som händer när skydd kommer för sent.

Kvinnor dödas inte av en slump.
De dödas av män, för att de är kvinnor.

Det är inte enskilda händelser.
Det är mäns våld mot kvinnor.
Kvinnohat. Femicide.

Vi kan inte vänja oss vid att kvinnor mördas.

Vi känner maktlöshet, men fortsätter ändå. För att vi måste.

För kvinnorna som dödats.
För alla som lever med rädsla.

🖤

23/12/2025

Önskar er alla en God jul 🎄

Jag vill säga tack.

Tack till mina kollegor för att ni varje dag orkar stå starka i ett arbete som kräver högt tempo, mod och omtanke. För att ni ger allt av er själva och aldrig viker er i kampen för det som är rätt. För att ni alltid bryr er om varandra och om våra klienter. Utan er vore det inte möjligt.

Tack till våra samarbetspartners för gott samarbete, förtroende och respekt. För att ni ser, skyddar och stärker kvinnor och barn när det behövs som mest. För att ni driver frågan framåt i en värld som blir allt hårdare.

Och framför allt tack till våra klienter. Att berätta, lämna och stå upp för sig själv och sina barn är allt annat än lätt. Det kräver ett mod som förtjänar djup respekt. Ett mod som jag önskar att alla i rättsväsendet förstod.

Jag tror på ett rättsväsende som ser våld i alla dess former. På att barns trygghet alltid måste väga tyngst. På att juridik handlar om människor, inte bara paragrafer.

Jag bär med mig era berättelser, varje dag.

Med det får jag önska er alla en god och fridfull jul.

För er som behöver stöd i jul finns Kvinnofridslinjen 📞116 016 eller från utlandet +46 8 527 710 00. Är du under 18 år finns BRIS 📞 116 111. Båda är öppna dygnet runt, kostnadsfritt och anonymt.
Foto: Elisabeth Ohlson